issaaaaa

Det har hänt något med den andra bloggen, det är fler än jag som inte kan komma åt sin blogg. Väldigt irriterande, man har ju ett litet behov att skriva av sig då och då :)
Så nu bloggar jag här tillfälligt!

Jag har inte kunnat uppdatera sen vi skulle på ultraljudet, som va i tisdags :)

Jag & Patrik va nervösa hela dagen, jag hade drömt i 3 nätter att det va en pojke så jag började ju ana det. Men jag va ju lite rädd att man inte skulle få se könet, eftersom vi hade bestämt att vi ville det :)

När vi hon började undersökningen gick hon genast ner och tittade mellan benen och frågade "vad tror ni att det är?" .. vi svarade en pojke och då sa hon "ja, men visst är det en liten pojke" :)
Det va helt fantastiskt att se honom, man kunde se hur han fäktade med armar och ben, sträkte på sig, drack lite fostervatten, sög på tummen.. ja.. de va helt galet :) Vi fick chansen att se honom i 3D också, underbart!
Allt va bra med lille gossen, allt såg ut som det skulle :) Både jag och patrik fick tårar när vi såg honom, vilken känsla. På hemvägen ringde vi patriks mamma och då kom verkligen tårarna :) Det är såååå stort!
Det är nog ännu större för pappan eftersom han verkligen inser just på ultaljudet att det faktist finns något där inne :)

Nu pratas det namn hela tiden, alla kommer med förslag och åsikter. Jag kan bli lite irriterad när man verkligen älskar ett namn, både jag och patrik och sen räcker det att något säger något negativt om namnet så vill man inte ha det längre.
Allt som har med barn är väldigt känsligt. Jag som har levt i hundvärlden i över fyra år trodde jag sett allt. Man gämför allt, hundmat, hundschampo, veterinärer .. ja allt! Alla har åsikter, folk tänker sig inte riktigt för utan öppnar munnen och lägger sig i hela tiden. Man har eget ansvar för sina hundar, vill man använda stryphalsband eller halti så får man göra det, vill någon annan använda en sele så är det väl helt okej. Man ska inte klanka ner på hur någon annan uppfostrar sin hund eller behandlar den om man själv inte har en hund som är perfekt, fast ingen är perfekt.
Ja, som sagt, trodde jag sett allt men det visar sig att bebis/barn världen är 1000000 gånger värre!
"Du får absolut inte använda kudde till din bebis"
"Du måste använda kudde till din bebis"
När man ska amma, om de får ha napp, om de får sova i sängen .. ja herregud! Skillnaden är att bebisämnet är väldigt känsligt. Man kan inte bara säga vad man tycker rakt ut, för man tar väldigt illa upp. Speciellt som förstföderska. Om man inte har barn och ändå kommer med åsikter om hur man själv hade gjort kan man ju bara strunta i det, för vad vet dem? Och vad vet mammor som redan har barn om hur min bebis kommer vara?
Självklart kan man komma med råd och så, det betyder ju ALLT, men man ska inte säga "sådär hade inte jag gjort" eller så. Ja, nu blev det väldigt kluddigt.
Men man är otroligt känslig som förstföderska, man känner sig så vilsen och livrädd för hur man ska klara av detta. Det gäller att ha rätt personer runt omkring sig.

Man har ju en bild framför sig hur det ska vara när man själv får barn, men får man tex. ett kolikbarn kan man ta sin drömbild och kasta i soperna för det finns bara en sak som gäller då.

Jag & Patrik kommer bli världens bästa föräldrar, det är jag säker på. Med mycket hjälp från våra vänner som redan har barn och våra föräldrar och syskon såklart :) 

Jag tänkte lägga upp bilder på vår lille pojke också 




huvudet är längst upp på bilden, man ser honom väldigt tydligt men ge det lite tid.