issaaaaa

Tack Maggie!
Nej, det började inte bra när jag skulle åka till jobb.
När jag väntar på att båten ska komma, så kommer där två män med två barn. Den ena va rullstolsbunden och den andra va blind..
Han i rullstolen har satt sina spår kan jag säga..!
Det började med att han skrek och hade sig, vilket inte är så ovanligt. Men sen blev han arg, såå arg! Han lät som ett monster, han skrek och slogs och hade sig. Han slog allt vad han kunde med två knytnävar upp emot sin skalle, allstå på var sida av ansiktet (vid tinningen), han slog och han slog och skrek .. de va så otäckt. Sen började han bita sig själv, han lät som en aggresiv hund som gör utfall och vill bita en annan hund. Så han högg sig och slog sig om vart annat.. Alla tittade, man kunde inte få bort blicken. Han slog sig blå!
Mannen va väldigt lugn och pratade lungt att pojken skulle sluta, "nu är det bra, nu räcker det" .. men ikke. Så han va tvungen att hålla pojkens armar emot hans vilja och han bara vrålade och försökte bita efter mannen.
Efter en stund lugnade han ner sig, och tack och lov tänkte jag och många andra.
Men, sen så blev han likadan igen, och då frågade mannen om han ville komma ur rullstolen. Han släppte loss honom från hans "sele" och pojken fall ner från rullstolen och skrek och nu låg han på mage och bankade sitt huvud mot de hårda golvet, hårt !! sen rullade han över på rygg och tog sats från sittande possition och slängde sig bakåt och landade på bakhuvudet och det blev en sån smäll, detta gjorde han om och om igen! Till sist fick männen lufta upp honom i rullstolen igen och han lugnade inte ner sig. När de väl släppte på så sprang jag nästan in och såg till att jag hamande någonstans där jag slapp se detta. När jag gick förbi alla i gången till båten så va alla väldigt uppskärrade..
Sen när jag väl skulle av båten, hamnade pojken och mannen framför mig. Pojken va tyst och lugn, full av blåmärken och bulor...
  Det va så fruktansvärt...

Nu har riset kokat klart och jag ska äta kvällsmat.